Kategoriarkiv: Forskningsprojekt

Forskningsprojekt, Kolonnkörning

Scania leder forskningsprojekt om konvojer

Enligt siten infrastrukturnyheter.se [1] har Scania tilldelats uppdraget att leda det tre år långa europeiska forskningsprojektet COMPANION. Projektet syftar till att utarbeta ett system för att införa fordonkonvojer på vägarna. Fordonskonvojer på europeiska vägar anses kunna ge ett stort bidrag till utsläppsminskningar.

Forskningsprojektet omfattar 5,4 miljoner euro varav EU bidrar med 3,4 miljoner. I projektet deltar förutom Scania också Volkswagen Group Research, KTH, tyska Oldenburger Institut für Informatik (OFFIS), spanska IDIADA Automotive Technology, nederländska S[&]T Corporation samt det spanska åkeriet Transportes Cerezuela.

Tanken är att åkerier utifrån sina transportuppdrag ska kunna fastställa optimala rutter med hänsyn till bränsleförbrukning. I ett integrerat system får lastbilsförarna information om var de ska ansluta till andra lastbilar för att bilda en konvoj. Det integrerade informationssystemet ska ge tydliga besked om olika alternativ, med hänsyn till bland annat väderförhållanden, trafiksituation, leveranstider samt fordonens vikt och hastighet.

Stor vikt läggs vid hur informationen till förarna förmedlas om hur och var de ska ansluta och lämna fordonskonvojer. Eftersom föraren alltid själv bestämmer över fordonet ges information som ska underlätta beslutet och tips om att exempelvis öka eller minska farten. Vidare ska de tekniska och säkerhetsmässiga förutsättningarna för fordonskonvojer ytterligare utredas.

Inom projektet ska parterna även undersöka hur gemensamma regler inom EU kan utformas som skulle tillåta täta fordonskonvojer. Ju kortare avstånd, desto större bränslevinster. Detta förutsätter dock att fordonssystemen är elektroniskt sammankopplade genom trådlös kommunikation.

Egen kommentar

Konvojkörning är troligen den lägst hängande frukten avseende autonom körning för kommersiella fordon. Det finns väsentliga bränslebesparingar att göra även om man inte kör väldigt tätt. Det gäller bara att på ett enkelt sätt hitta kompisar att samköra med.

Källor

[1] infrastukturnyheter.se: Ny EU-forskning om fordonskonvojer 2013-12-12  Länk

Forskningsprojekt

Autonoma fordon i Nederländerna

För någon vecka sedan skrev vi om ett projekt där nederländska forskningsorganisationen TNO hade utvecklat ett kooperativt säkerhetssystem för att förhindra olyckor mellan fordon och cyklister.

TNO arbetar också med att ta fram kostnadseffektiva system som möjliggör automatiserad motorvägskörning för person- och lastbilar [1]. Detta görs i samarbete med TU Delft, RDW och Connekt inom ett projekt som kallas The Dutch Automated Vehicle Initiative (DAVI).

Det som är unikt för DAVI-systemet är att det utöver fordonbaserade sensorer även använder sig av trådlös kommunikation mellan fordon (V2V).

I mitten av november gjordes en demonstration med personbilar på en allmän motorväg.  Bilarna körde i kolonn och förarna hade inga händer på ratten. Filmen kan ses här.

Projektet hoppas kunna göra en liknande demonstration med lastbilar under 2014-2015. Målet är att visa att kolonnkörning kan resultera i bränslebesparingar på 10-20 %, vilket motsvarar 20 % mindre CO2-utsläpp.

Egen kommentar

Det som inte framgår av artikeln ovan är att RDW kommer att utforska legalisering inklusive förfaranden för godkännande av automatiserade fordon i linje med gällande EU-och ECE-forum [2].

DAVI-projektet gör också studier av förarbeteende, speciellt i situationer där det sker en överlämning av kontroll mellan föraren och fordonet. En annan viktig aspekt är utvärdering av acceptans och tillit till kooperativa och automatiserade fordon.

Källor

[1] TNO. Automated driving; from the test track to the public road. 2013-11-12. Länk

[2] The Dutch Automated Vehicle Initiative (DAVI). Länk

Forskningsprojekt, Funktioner

EU-projektet interactIVe

Forskningsprojektet interactIVe [1] har precis avslutats. Projektet har pågått i 4 år och haft som mål att utveckla och utvärdera olika förarstödsystem som kan hjälpa föraren i olika trafiksituationer.

Exempel på förarstödfunktioner som utvecklats i projektet är: SaveCruise, Curve Speed Control, Lane Change Collision Avoidance, Side Impact Avoidance, Run-Off Road Prevention och Emergency Steer Assist.

En viktig del av arbetet har varit att integrera dessa funktioner så att föraren kan få ”kontinuerligt” stöd i form av information, varningar, bromsning och styrning (alltså både longitudinell och lateral reglering). Detta har lett till utveckling av gemensamma utvecklingsstrategier, designprinciper för gränssnitt och funktionsarkitektur.

Funktionerna har implementerats i 6 personbilar och en lastbil. Utvärderingen har gjorts i körsimulatorer, på testbanor och i verklig trafik.

Projektet finansierades av EU och involverade 28 organisationer, däribland Volvo Cars och Volvo Trucks. Projektet avslutades med en demonstration i Beligien.

Egen kommentar

interactIVe är ett viktigt steg mot självkörande fordon, speciellt med tanke på att man försökt skapa gemensamma byggstenar, som flera fordonstillverkare sedan använt sig av när de utvecklat och implementerat unika funktioner. Att utgå från en generisk funktionsarkitektur och generiska principer för gränssnitt blir avgörande för framtida fordon.

Källor

[1] Accident avoidance by active intervention for Intelligent Vehicles (interactIVe). Länk

Forskningsprojekt

Tävling med autonoma bilar i Kina

Skrivet av Lei Chen, Viktoria Swedish ICT

Förra veckan hölls det en tredagars tävling med autonoma bilar i staden Changshu i Kina. Tävlingen heter Chinese Intelligent Vehicles Future Challenge (IVFC) och har nu anordnats 5 år i rad.

Totalt var det 18 bilar från 17 lag som deltog. Tävlingen omfattade både motorvägs- (18 km) och stadskörning (5 km) där bilarna utvärderades med avseende på säkerhet, intelligens, smidighet och hastighet. Testscenarios inkluderade trafikljus, stillastående fordon på vägen, mötandetrafik i låg fart, vägarbete, tillfällig bilkö, skolområde, broar, tunnlar, farthinder, autonom parkering etc. [1].

En del av tävlingen gick ut på att autonoma bilar skulle tävla mot manuellt framförda bilar. Utöver det anordnades en tävling mellan kinesiska lag och ett lag från Sydkorea som var det enda utländska laget i tävlingen [2].

Vinnaren blev bilen som tagits fram i samarbete mellan BYD (ett kinesiskt biltillverkare) och Beijing Institute of Technology.

IVFC är en del av forskningsprogrammet Cognitive Computing of Visual and Auditory Information som finansieras av National Natural Science Foundation of China (NSFC) [3]. Programmet startade i augusti 2008 och kommer löpa fram till december 2015 med en total budget på 150 miljoner RMB (25 miljoner USD). Syftet är att utveckla en plattform för autonom körning i verklig trafik som omfattar både situationsmedvetande och beslutsfattande.

Källor

[1] http://v.ifeng.com/news/tech/201311/010265ca-7169-4f77-b24b-dee544141406.shtml

[2] http://v.ifeng.com/news/tech/201311/018d42bd-423c-4d5d-8e34-78a01e045d4a.shtml

[3] http://ccvai.xjtu.edu.cn/mes.do?method=list

Forskningsprojekt

Självkörande bilar lanseras på brittiska gator

Daily Mail [1] skriver att självkörande fordon kallade pods kommer att lanseras på brittiska gator, eller rättare sagt i staden Milton Keynes år 2015. Lanseringen är en del av ett femårigt projekt som stöds av den brittiska regeringen.

Pods ska vara batteridrivna och kommer att färdas med hastigheter upp till 12 mph (20 km/h). Inledningsvis kommer de att använda sig av speciellt markerade körfält längs med trottoarer, men ambitionen är att på sikt ta bort dessa markeringar. Pods kommer utrustas med GPS, kameror och andra sensorer för att undvika kollisioner med fotgängare och andra hinder. Dessutom kommer de att kunna kommunicera med varandra.

Resenärerna kommer att kunna åka med pods mellan Milton Keynes tågstation och ett närliggande shopping- och affärscenter. Resan väntas kosta 2 pund (ca 22 kronor). En pod rymmer upp till två personer och deras bagage. En viktig detalj är att det är resenärerna som ansvarar för fordonet, dvs. det är samma nykterhetsregler som gäller som för konventionella fordon.

Projektet kommer att omfatta 100 fordon och har en budget på 65 miljoner pund (ca 715 miljoner kronor). Det startar med ett begränsat antal fordon och en full utbyggnad väntas ta 2 år. Vanliga resenärer väntas alltså kunna använda pods från och med 2017. Biltillverkare inklusive Ford, Jaguar Land Rover, och General Motors har uttryckt intresse att bli involverade i projektet.

Egen kommentar

Det är otroligt spännande med en så stor satsning på självkörande on-demand fordon. Jag är bara lite fundersam om allmänheten kommer kunna se den stora fördelen med dessa då de kommer finnas bara på en viss sträcka.

Källor

[1] Pleasance, C. Daily Mail. Welcome to our ’science fiction future’: Driverless 12mph pods with room for two passengers to take to pavements of Milton Keynes in £65million smartphone app transport system. 2013-10-27. Länk

Forskningsprojekt

Autonoma lastbilståg

Telematics Update skrev nyligen om autonoma lastbilar som kör i konvojer [1]. Utifrån deras samtal med Scania, ABI Research och Volvo Group Trucks Technology drar de slutsatsen att det är bara en tidsfråga när sådana konvojer blir en del av vår trafik.

Autonoma lastbilskonvojer väntas reducera bränsleförbrukning och öka säkerhet. Förhoppningen är att vägen till sådana konvojer ska accelereras av det nya EU direktivet som kräver att alla lastbilar som tillverkas efter den 1 november 2015 och som väger 3.5 ton eller mer ska utrustas med Advanced Emergency Braking System (AEBS) och Lane Departure Warning System (LDWS).

Dessa system är enligt industrirepresentanter som Telematics Update samtalat med huvudingredienser i det som i slutändan kommer att bli autonoma lastbilar. Med detta vill de påpeka att de tror på en stegvis introduktion av funktioner som kommer ingå i autonomkörning snarare än lansering av helt autonoma lastbilar på en gång.

Många lastbilstillverkare har redan introducerat någon form av AEBS och LDWS. Nästa steg är informationsutbyte via fordon-till-fordon och fordon-till-infrastruktur kommunikation, säger Claes Avedal från Volvo.  Detta förväntas möjliggöra tidigare varningar till förare vid exempelvis dåliga väg, väder, och siktförhållanden.

Lastbilskonvojer har utforskats i flera projekt världen över: KONVOI (RWTH Aachen University i Tyskland), Automated Truck Platoon (University of California, Berkeley, USA), iQFleet (Scania och VTI, Sverige), SARTRE (EU-projekt), GCDC (internationell tävling initierad av HTAS och TNO, Nederländerna), Energy ITS (NEDO, Japan). En genomgång av lastbilskonvojer ges i [2].

Egen kommentar

För att åstadkomma signifikanta bränslebesparingar måste avståndet mellan lastbilar i en konvoj vara så kort som möjligt. I projekten som jag listat ovan har man provat med olika avstånd, allt från 10 till 3 meter. En konsekvens av så korta avstånd är bl.a. begränsad sikt för lastbilsförare, som i sig kan upplevas obehagligt. Detta är en viktig parameter som måste tas i beaktande när man optimerar avståndet.

Källor

[1] Telematics Update. Autonomous truck convoys: The question is when, not if. 2013-10-10 Länk

[2] Bergenheim, C., Petterson, H., Coelingh, E., Englund, C., Shladover, S., Tsugawa, S. (2012). Overview of platooning systems. In: Proceedings of the 19th World Congress. Länk (OBS! Fungerar om man har tillgång till Chalmers bibiloteklet)