Etikettarkiv: University of California-Berkeley

Forskningsprojekt

Ett nytt initiativ från MINES ParisTech

Ett av Frankrikes ledande universitet, École Nationale Supérieure des Mines de Paris (MINES ParisTech), har ingått ett nytt internationellt samarbete med av Valeo, PSA Peugeot Citroën och Safran [1]. Samarbetet kallas Automated Vehicles – Drive for You.

Det är ett femårigt samarbete som fått ekonomiskt stöd från ovannämnda industriparters (3.7 miljoner euro) samt från MINES ParisTech Foundation.  Målet är att:

  • Utöka kunskapen om självkörande fordon
  • Utveckla intelligenta system för fordon
  • Introducera självkörande fordon i Asien, Europa och USA

Samarbetet kommer att involvera forskare från MINES ParisTech’s Robotics Centre (Frankrike), Shanghai Jiao Tong University (Kina), University of California (Berkeley, USA) och Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne (Schweiz).

Egen kommentar

Det är oklart för mig hur stort bidrag från MINES ParisTech Foundation som samarbetet får.

Franska regeringen har i samband med Paris Motor Show 2014 offentliggjort att de från och med 2015 kommer att tillåta testning av automatiserade fordon på allmänna vägar. Fordonen kommer då att behöva ha en speciell registreringsskylt.

Affärsmodeller, Forskningsprojekt, Kolonnkörning

Lastbilar kommer bli automatiserade före personbilar

Vox har nyligen publicerat en artikel som listar en rad anledningar till att amerikanska lastbilar kommer automatiseras snabbare än personbilar i allmänhet, och taxibilar i synnerhet [1].

Den främsta anledningen är att automatiserade lastbilar kommer leda till markanta kostnadsreduceringar för åkerier eftersom lastbilsföraren elimineras ur ekvationen. I jämförelse med automatiserade taxitjänster är potentialen av automatiserade lastbilar större och drivkraften starkare:

  • I genomsnitt utgör kostnaden för lastbilbilsförare 30 % av de totala transportkostnaderna. Kostnadsreduceringen som uppnås med automatiserade lastbilar kommer vara mycket större än reduceringen som uppnås med automatiserade taxitjänster eftersom körsträckorna som lastbilsförare kör är oftast mycket längre och obehagligare.
  • Många lastbilsförare tillbringar fem till sex dagar i veckan på långväga körningar vilket resulterar i snabb personalväxling i branschen (cirka 98 % per år) och en ständig brist på förare. Problemet är inte alls lika påtagligt för taxiförare.
  • En lastbilsförare får köra maximalt 11 timmar per dygn och ett åkeri måste betala för förarens övernattning och vilotid, eller betala för två förare.
  • Majoriteten av lastbilstransporterna sker på motorvägar (interstate roads), medan taxikörning sker mest i tätbebyggda områden. Rent tekniskt är det lättare att utveckla ett självkörande system för motorvägskörning än för stadskörning.
  • Bränslekostnaden utgör 20 till 40 % av den totala transportkostnaden. Om lastbilarna får köra i en konvoj, tätt packade intill varandra, kan besparingar på 4.5 % till 10 % uppnås. Detta är speciellt viktigt om man tar hänsyn till EPAs krav på reducerad bränsleförbrukning för tunga fordon.

Artikeln nämner också vilka hinder som måste överkommas för att storskalig implementation av automatiserade lastbilar ska uppnås:

  • Det måste bevisas att automatiserade lastbilar är säkra. Många känner en viss oro över att överlåta körningen till datorer, speciellt vad det gäller långtradare med tunga laster. Detta kan göras genom stegvis introduktion av automatiserade funktioner, t.ex. konvojkörning där den första lastbilen framförs av en förare.
  • Oklarheter kring lagstiftningen behöver lösas. Just nu är det bara ett begränsat antal delstater som tillåter testning av automatiserade fordon. Eftersom många lastbilstransporter sker över delstatsgränser behöver lagen tillåta automatiserad körning i alla delstater. Nationell lagstiftning kommer lösa problemet, men det är oklart när detta kommer att ske.

Egen kommentar

Dessa argument är skrivna med USA i fokus, men många av dem är generella och kan gälla även för andra delar av världen.

Artikeln nämner också ett projekt där konvojkörning med två lastbilar provats på allmän väg i Nevada, USA. Det är teknikföretaget Peloton som utvecklat tekniken. Projektet avslutades i februari 2014. Mer detaljer om dettta, inklusive en videoinspelning, hittas här och här.

Konvojkörning har också testats i ett annat amerikanskt projekt som utförts av PATH vid University of California som ni kan läsa om här. Utöver det har konvojkörning involverandes lastbilar testats i flera europiska projekt (till exempel, SARTRE, KONVOI, iQFleet, COMPANION) och japanska projekt (NEDO).

Källor

[1] Stromberg, S. VOX. Why trucks will drive themselves before cars do. 2014-06-03. Länk

Sensorer

En ny lidar

En grupp forskare på University of California, Berkeley, har utvecklat en ny lågkostnads laserscanner (lidar) [1].

Det påstås att den nya lidarn kan detektera objekt på 10 gånger större avstånd än sina motsvarigheter. Den kan nämligen detektera objekt på 9 meters avstånd. Andra viktiga egenskaper är att den är energisnål och liten. Den är baserad på frequency-modulated continuous-wave (FMCW) och använder sig av MEMS (micro-electrical-mechanical system) och VCELs (vertical-cavity surface-emitting lasers).

Förhoppningen är att den nya lidarn ska kunna användas för att skapa mindre och energisnålare 3D detekteringssystem för automatiserade fordon, smartphones och spel.

Detaljer om lidarn kommer att presenteras på Conference on Lasers and Electro-Optics (CLEO) som hålls 8-13 juni 2014 i San José, Kalifornien.

Källor

[1] The Optical Society, OSA. Low Power, Longer Distance, Tiny Package: New Laser Sensing Technology for Self-driving Cars, Smartphones and 3-D Video Games. 2014-05-29. Länk

Forskningsprojekt

Autonoma lastbilståg

Telematics Update skrev nyligen om autonoma lastbilar som kör i konvojer [1]. Utifrån deras samtal med Scania, ABI Research och Volvo Group Trucks Technology drar de slutsatsen att det är bara en tidsfråga när sådana konvojer blir en del av vår trafik.

Autonoma lastbilskonvojer väntas reducera bränsleförbrukning och öka säkerhet. Förhoppningen är att vägen till sådana konvojer ska accelereras av det nya EU direktivet som kräver att alla lastbilar som tillverkas efter den 1 november 2015 och som väger 3.5 ton eller mer ska utrustas med Advanced Emergency Braking System (AEBS) och Lane Departure Warning System (LDWS).

Dessa system är enligt industrirepresentanter som Telematics Update samtalat med huvudingredienser i det som i slutändan kommer att bli autonoma lastbilar. Med detta vill de påpeka att de tror på en stegvis introduktion av funktioner som kommer ingå i autonomkörning snarare än lansering av helt autonoma lastbilar på en gång.

Många lastbilstillverkare har redan introducerat någon form av AEBS och LDWS. Nästa steg är informationsutbyte via fordon-till-fordon och fordon-till-infrastruktur kommunikation, säger Claes Avedal från Volvo.  Detta förväntas möjliggöra tidigare varningar till förare vid exempelvis dåliga väg, väder, och siktförhållanden.

Lastbilskonvojer har utforskats i flera projekt världen över: KONVOI (RWTH Aachen University i Tyskland), Automated Truck Platoon (University of California, Berkeley, USA), iQFleet (Scania och VTI, Sverige), SARTRE (EU-projekt), GCDC (internationell tävling initierad av HTAS och TNO, Nederländerna), Energy ITS (NEDO, Japan). En genomgång av lastbilskonvojer ges i [2].

Egen kommentar

För att åstadkomma signifikanta bränslebesparingar måste avståndet mellan lastbilar i en konvoj vara så kort som möjligt. I projekten som jag listat ovan har man provat med olika avstånd, allt från 10 till 3 meter. En konsekvens av så korta avstånd är bl.a. begränsad sikt för lastbilsförare, som i sig kan upplevas obehagligt. Detta är en viktig parameter som måste tas i beaktande när man optimerar avståndet.

Källor

[1] Telematics Update. Autonomous truck convoys: The question is when, not if. 2013-10-10 Länk

[2] Bergenheim, C., Petterson, H., Coelingh, E., Englund, C., Shladover, S., Tsugawa, S. (2012). Overview of platooning systems. In: Proceedings of the 19th World Congress. Länk (OBS! Fungerar om man har tillgång till Chalmers bibiloteklet)