Idag finns det teser att vikt, beräkningsbelastning, sensorbelastning och eventuellt större dragkraft kan öka energianvändningen för automatiserade eldrivna fordon i förhållande till eldrivna fordon som framförs manuellt, även om denna ökning kan kompenseras av jämnare körning. 

En grupp forskare från Carnegie Mellon University har med hjälp av en simuleringsstudie visat resultat som är i linje med detta: automatisering kan komma att minska elbilens räckvidd med 5–10% för körning utanför tätbebyggda områden och med 10–15% för körning inom tätbebyggda områden.  

Utanför tätbebyggda områden påverkas räckvidden starkt av sensordrag. I tätbebyggda områden beror förlusterna däremot på beräkningsbelastning. Effekten av automatisering på batteriets livslängd är försumbar. 

Enligt forskarna är dessa resultat ”optimistiska” och förlusterna inte så oöverkomligt stora. Men för att säkerställa att automatiserade fordon kan vara eldrivna bör tillverkarna implementera energieffektiva datorer och aerodynamiska sensorer.

Egen kommentar

Det här är en utmaning som jag tror att tillverkarna är väl medvetna om. Många av dem har arbetat hårt under de senaste 2-3 åren med att integrera sensorer, eller skapa lämpliga ”takboxar” med sensorer. Lika så arbetar man hårt med att optimera beräkningar samt skapa energisnåla processorer. Men visst kan man fråga sig om det kommer vara enklare att lösa detta för de som har designat nya självkörande fordon från scratch? I vilket fall som helst så tycker jag att det borde vara en självklarhet att självkörande fordon ska vara eldrivna. 

Källor

[1] Mohan et al., 2020. Nature Energy. Trade-offs between automation and light vehicle electrification. 2020-06-29 Länk