Etikettarkiv: University of Wisconsin-Madison

Miljöpåverkan

Miljöpåverkan av Robotaxi

I en nyligen publicerad studie har forskare från University of Wisconsin-Madison i USA undersökt till vilken grad man kan förvänta sig att användare skiftar till självkörande mobilitetslösningar, vilken påverkan det här skiftet kan ha på miljön, och till vilken grad miljöpåverkan kan ändras med tillämpning av eldrivna självkörande mobilitetslösningar [1, 2].

Bland de 614 som svarat på enkäten visade det sig att 31% skulle skifta till robotaxitjänst och att de som skiftar för det mesta är personer som inte reser med privatägda fordon idag, dvs. att robotaxi tävlar främst med annan form av kollektivtrafik.

Gällande miljöpåverkan gjorde forskarna analyser utifrån fem aspekter: energikonsumtion, växthusgasutsläpp, partikelutsläpp, svavelutsläpp och kväveoxidutsläpp. Forskarna räknade fram miljöpåverkan som produkten av antal procent som kommer använda robotaxi och faktorvärden ifrån GREET modellen (en livscykelsmodell finansierad av Argonne National Laboratory). För ovannämnda miljöeffekter fick man fram en ökning på: energikonsumtion (5,9%), växthusgasutsläpp (5,7%), partikelutsläpp (6,8%), svavelutsläpp (6,8%) och kväveoxidutsläpp (5,7%). Att åka buss är miljövänligare än (icke-eldrivna) robotaxi, och det är en av faktorerna till dessa resultat.

Slutligen räknar forskarna fram att dessa effekter kan undvikas med tillämpning av eldrivna robotaxi beroende på hur elen är producerad och tillämpningsgraden av eldrivna robotaxi. Notera att man i analysen inte tagit hänsyn till miljöpåverkan av batteritillverkning och tillverkning av annan utrustning i fordonet, utan man fokuserat endast på användningsfasen av fordonen.

Källor

[1] Phys.org. Institute of Physics. The environmental trade-offs of autonomous vehicles. 2021-05-18 Länk

[2] W. Kontar., S. Ahn., A. Hicks., Environmental Research Letters. Autonomous vehicle adoption: use phase environmental implications. 2021-05-18 Länk

Samverkan människa - maskin

Bilens förmåga och förarens uppfattning om den

En forskargrupp bestående av forskare från University of Wisconsin-Madison och Toyota Collaborative Safety Research Center har utforskat hur förorenas uppfattning om fordonets förmåga påverkar deras uppmärksamhet mot mötande trafik [1]. 

Studien genomfördes i en körsimulator och involverade 75 förare i åldrarna 25-55 år. Varje förare fick testa någon av följande tre förarstödsfunktioner: körfältscentrering (lane centering, deadband 0), körfältshållning (lane keeping, deadband ca 30 cm) eller adaptivhållning (kombination av dessa två, deadband 0 – 30 cm).

Beskrivningen av vem som hade ansvaret varierades också: vissa förare fick instruktioner om att de hade ansvaret, medan andra fick instruktioner om att fordonet hade ansvaret. Funktionerna betedde sig dock likadant i båda fallen. Dessutom varierades mängden mötande trafik under resans gång. Under resan kunde förarna engagera sig i en e-post-sorteringsuppgift via en surfplatta placerad nära mittpanelen i bilen. 

Genom att studera förarnas ögonbeteende kom forskarna fram till att det finns ett samband mellan förarnas uppmärksamhet mot den omgivande trafiken och ansvars-instruktionerna. Förarna som körde den adaptiva varianten och som hade fått instruktioner om att de själva hade ansvaret var betydligt mer uppmärksamma mot mötande trafik jämfört med förarna som körde med samma funktion men som hade blivit informerade om att fordonet hade ansvaret.  

Egen kommentar

Kort sagt så visar studien att vår uppfattning om systemens förmåga kan påverka vår tillit till systemet. Har man fel uppfattning om systemets förmåga kan det leda till övertillit eller undertillit, och båda två kan ha negativa konsekvenser i termer av säkerhet, upplevelse, och i slutändan acceptansen.

Studien stärker därmed tesen att det är viktigt att informera förarna om systemens verkliga förmåga.

Källor

[1] Priece et al., 2019. Effect of Automation Instructions and Vehicle Control Algorithms on Eye Behavior in Highly Automated Vehicles. International Journal of Automotive Engineering. Länk