Etikettarkiv: TNO

Forskningsprojekt

Autonoma fordon i Nederländerna

För någon vecka sedan skrev vi om ett projekt där nederländska forskningsorganisationen TNO hade utvecklat ett kooperativt säkerhetssystem för att förhindra olyckor mellan fordon och cyklister.

TNO arbetar också med att ta fram kostnadseffektiva system som möjliggör automatiserad motorvägskörning för person- och lastbilar [1]. Detta görs i samarbete med TU Delft, RDW och Connekt inom ett projekt som kallas The Dutch Automated Vehicle Initiative (DAVI).

Det som är unikt för DAVI-systemet är att det utöver fordonbaserade sensorer även använder sig av trådlös kommunikation mellan fordon (V2V).

I mitten av november gjordes en demonstration med personbilar på en allmän motorväg.  Bilarna körde i kolonn och förarna hade inga händer på ratten. Filmen kan ses här.

Projektet hoppas kunna göra en liknande demonstration med lastbilar under 2014-2015. Målet är att visa att kolonnkörning kan resultera i bränslebesparingar på 10-20 %, vilket motsvarar 20 % mindre CO2-utsläpp.

Egen kommentar

Det som inte framgår av artikeln ovan är att RDW kommer att utforska legalisering inklusive förfaranden för godkännande av automatiserade fordon i linje med gällande EU-och ECE-forum [2].

DAVI-projektet gör också studier av förarbeteende, speciellt i situationer där det sker en överlämning av kontroll mellan föraren och fordonet. En annan viktig aspekt är utvärdering av acceptans och tillit till kooperativa och automatiserade fordon.

Källor

[1] TNO. Automated driving; from the test track to the public road. 2013-11-12. Länk

[2] The Dutch Automated Vehicle Initiative (DAVI). Länk

Funktioner

Uppkopplade fordon och uppkopplade cyklister

Euronews [1] och Green Car Congress [2] rapporterar om ett projekt som drivs av nederländska forskningsorganisationen TNO och som fokuserar på att ta fram ett nytt säkerhetssystem som väntas minska antalet cykelolyckor.

Systemet kallas Cooperative Automatic Emergency Braking (CAEB) och är baserat på samma plattform (intelligent Vehicle Safety Platform, iVSP) som TNO använder för bl.a. delvis autonom körning. Plattformen samordnar data från olika fordonsbaserade källor (sensorer, digitala kartor etc.) samt data från källor utanför fordonet (infrastrukturen, fotgängare, cyklister).

CAEB utgår ifrån att cyklar är utrustade med kommunikationsenheter, GPS och andra sensorer och kan därmed skicka sin position och hastighet till fordon i närheten.

Den här informationen tas emot och analyseras i fordonet och om någon cyklist kommer i en s.k. tidskritisk zon initieras en visuell och ljudvarning till föraren. Detta följs av en åtdragning av säkerhetsbältet och en mjuk automatisk inbromsning. I fall att förarreaktion uteblir aktiveras något hårdare inbromsning.

En demonstration av systemet kan ses här.

CAEB väntas ha mest effekt i situationerna där fordonsbaserade sensorer har svårigheter att detektera cyklister och andra oskyddade trafikanter på grund av olika sikthinder.

TNO ser eldrivna cyklar som ett första tillämpningsområde, mest för att dessa cyklar har en elförsörjningskälla som krävs för att driva utrustningen. Dessutom används elcyklar mest av de äldre, en åldersgrupp som ofta är inblandade i cykelolyckor.

I Nederländerna söker ungefär 8.000 cyklister vård årligen till följd av cykelolyckor. Statistiken visar också att fordon är involverade i 80 % av dödsfallsolyckor med cyklister.

Egen kommentar

Automatisk bromssystem är inget nytt, det finns hos flera fordonstillverkare inklusive Volvo Cars som erbjuder sådana system idag. Det som är nytt för TNOs system är att det kompletterar fordonsbaserade sensorer med cykel-baserade sensorer och därmed ökar fordonets synfält.

Det framgår inte vilken typ av kommunikation som systemet är baserat på men jag gissar på att det handlar om 802.11p.

Källor

[1] EuroNews. Fast and curious: smart cars to reduce the dangers of driving. 2013-11-11. Länk

[2] Green Car Congress. TNO developing V2V Cooperative Automatic Emergency Braking system to help prevent accidents with cyclists. 2013-11-26. Länk

Forskningsprojekt

Autonoma lastbilståg

Telematics Update skrev nyligen om autonoma lastbilar som kör i konvojer [1]. Utifrån deras samtal med Scania, ABI Research och Volvo Group Trucks Technology drar de slutsatsen att det är bara en tidsfråga när sådana konvojer blir en del av vår trafik.

Autonoma lastbilskonvojer väntas reducera bränsleförbrukning och öka säkerhet. Förhoppningen är att vägen till sådana konvojer ska accelereras av det nya EU direktivet som kräver att alla lastbilar som tillverkas efter den 1 november 2015 och som väger 3.5 ton eller mer ska utrustas med Advanced Emergency Braking System (AEBS) och Lane Departure Warning System (LDWS).

Dessa system är enligt industrirepresentanter som Telematics Update samtalat med huvudingredienser i det som i slutändan kommer att bli autonoma lastbilar. Med detta vill de påpeka att de tror på en stegvis introduktion av funktioner som kommer ingå i autonomkörning snarare än lansering av helt autonoma lastbilar på en gång.

Många lastbilstillverkare har redan introducerat någon form av AEBS och LDWS. Nästa steg är informationsutbyte via fordon-till-fordon och fordon-till-infrastruktur kommunikation, säger Claes Avedal från Volvo.  Detta förväntas möjliggöra tidigare varningar till förare vid exempelvis dåliga väg, väder, och siktförhållanden.

Lastbilskonvojer har utforskats i flera projekt världen över: KONVOI (RWTH Aachen University i Tyskland), Automated Truck Platoon (University of California, Berkeley, USA), iQFleet (Scania och VTI, Sverige), SARTRE (EU-projekt), GCDC (internationell tävling initierad av HTAS och TNO, Nederländerna), Energy ITS (NEDO, Japan). En genomgång av lastbilskonvojer ges i [2].

Egen kommentar

För att åstadkomma signifikanta bränslebesparingar måste avståndet mellan lastbilar i en konvoj vara så kort som möjligt. I projekten som jag listat ovan har man provat med olika avstånd, allt från 10 till 3 meter. En konsekvens av så korta avstånd är bl.a. begränsad sikt för lastbilsförare, som i sig kan upplevas obehagligt. Detta är en viktig parameter som måste tas i beaktande när man optimerar avståndet.

Källor

[1] Telematics Update. Autonomous truck convoys: The question is when, not if. 2013-10-10 Länk

[2] Bergenheim, C., Petterson, H., Coelingh, E., Englund, C., Shladover, S., Tsugawa, S. (2012). Overview of platooning systems. In: Proceedings of the 19th World Congress. Länk (OBS! Fungerar om man har tillgång till Chalmers bibiloteklet)