Etikettarkiv: Imperial College

Forskningsprojekt, Samhällspåverkan, Simulering

Effekter av självkörande fordon

Forskare från Imperial College i London har försökt svara på hur självkörande fordon ska användas bäst inne i städer [1]. Arbetet är del av det brittiskt finansierade projektet SHIFT.

Studien bygger på data från verklig trafik. Denna har sedan använts för att simulera olika slags användning av självkörande fordon: Hur fordonen styrs, var de placeras, etc. Resultaten ger svar på hur trängsel, utsläpp, kollektivtrafik och samåkningstjänster kan komma att påverkas.

Slutsatserna kan bli viktiga för formandet av affärsmodeller och stadsutveckling. De finns att läsa i (den 25 sidor korta) delrapporten SHIFT Autonomous Vehicle Deployment Report. Bland annat visas det att uppkopplade självkörande fordon kommer leda till en ökad energianvändning per rest kilometer.

Källor

[1] Dunning, H., Imperial College London. Simulation of self-driving fleets brings their deployment in cities closer. 2021-03-15 Länk

Samhällspåverkan

Självkörande bilar kan försämra trafikflödet

En grupp forskare på Imperial College i London har gjort en studie där de simulerat effekter av automatiserade fordon på trafikflödet i en fyrvägskorsning [1].

Studien omfattade 16 olika testscenarier där 25 % av fordon var självkörande och dessutom ett där alla fordon var manuellt styrda. I vissa scenarier fick de självkörande fordonen accelerera och bromsa i stil med dagens pendeltåg (lite bättre än en typisk taxiresa men ändå ryckigt ibland). I andra scenarier hade dessa fordon mjukare accelerationer och decelerationer (motsvarande ett höghastighetståg).

Simuleringsresultaten visar att trängseln ökade i scenarier med självkörande fordon jämfört med grundscenariot där alla fordon var manuellt styrda.

I grundscenariot var fördröjningen vid korsningen 20 sekunder för varje fordon. Antalet fordon som passerade korsningen under simuleringstiden var 1793. I scenarier med ryckiga accelerationer och decelerationer ökade fördröjningen till 21-30 sekunder per fordon och korsningskapaciteten gick ner till 1724-1415 fordon. Värst blev det för mjuka accelerationer och decelerationer där fördröjningen ökade till 36-404 sekunder, och korsningskapaciteten gick ner till 1469-850 fordon.

Slutsatsen är att om vi vill ha självkörande fordon som kör på ett mjukt sätt och på det viset möjliggör mer effektiv användning av restiden för dess passagerare så kan detta leda till fördröjningar och minskad kapacitet i korsningar.

Källor

[1] Jaffe, E. CityLab. How Driverless Cars Could Make Traffic Dramatically Worse. 2015-01-26 Länk