Den amerikanska organisationen för bilägare, American Automobile Association (AAA), har gjort en studie där de undersökt hur benämningen och beskrivningen av förarstödssystem påverkar förarnas upplevelse, beteende och tillit till systemen [1, 2]. 

Studien omfattade 90 förare från Washington D.C. Inför testtillfället fick de alla samma generella information om det förarstödsystem som de skulle testa (läs: att det kunde hantera longitudinell och lateral styrning utan förarens stöd under vissa förhållanden).

På testdagen fick hälften av deltagarna information om att systemet heter AutonoDrive. Detta följdes av en genomgång av systemet i en produktionsbil antingen via information i en broschyr, video eller personlig demonstration. Betoningen var på systemets förmåga och dess bekvämlighet för föraren. 

De resterande deltagarna fick information om att systemet heter DriveAssist. Detta följdes av en genomgång av systemet på samma sätt och i samma bil som för den andra gruppen. Betoning var dock på systemets begränsningar och föraransvar. 

Efter genomgången fick båda deltagargrupperna testa att använda systemet på en motorväg (ca 50 km). Systemet som testades var GMs Super Cruise med mjukvaran från 2018. 

Resultaten visar att nästan alla deltagare förstod korrekt att de måste vara ständigt uppmärksamma på köruppgiften när de använder systemet. Skillnaderna i deltagarnas förståelse och tillit till systemet som observerades mellan de två deltagargrupperna före körningen kvarstod efter körningen. Resultaten visar vidare att:

• Deltagarna som fick information om AutonoDrive hade större tillit, och i vissa fall övertillit, till systemet än de som fick information om DriveAssist.
• Efter avslutad träning och körning av testfordonet tyckte 42% av deltagarna som fått information om AutonoDrive att systemets namn får det att låta mer kapabelt än vad det egentligen är. Motsvarande siffran för de som fick information om DriveAssist var 11%.
• Deltagarna som fick information om AutonoDrive var mer benägna att felaktigt tro att systemet kunde upptäcka och reagera på faror, som exempelvis vägarbetare som stod vid vägen eller ett fordon kommandes från sidan, än de som fick information om DriveAssist. Detta trots att informationsmaterialet angav uttryckligen att systemet inte hade dessa förmågor. 
• Deltagarna som fick information om AutonoDrive tillbringade mer tid under körningen med händerna borttagna från ratten och fötterna borttagna från pedalerna än de som fick information om DriveAssist. 
• Deltagarna som fick information om AutonoDrive tog längre tid på sig att reagera på systemets begäran att ta tillbaka kontrollen än de som fick information om DriveAssist.

Slutsatsen är att namnet och informationen som föraren får om ett system påverkar dennes upplevelse, beteende och tillit till systemet. Sättet på vilket förarna får information spelar också roll – personlig demonstration är mest fördelaktig. 

Baserat på detta varnar AAA att en felaktig uppfattning av systemens förmåga kan skapas av dagens marknadsföringskampanjer, vilket i sig kan leda till farliga trafiksituationer.

Vidare så rekommenderar de att fordonstillverkarna bör ge konsumenter information som inte bara är tekniskt korrekt utan också balanserad när det gäller att skapa rätt förväntningar. Bilhandlare har ett ansvar att utbilda bilköpare om dessa nya system utan att ”försköna” bilden för försäljningssyften. Till slut varnar de bilköparna: Don’t Buy the Hype.

Egen kommentar

Dessa resultat är inte förvånande men det är bra att göra sig påmind om att ordvalet och paketeringen av information till användarna spelar stor roll. Resultaten är också ganska mycket i linje med det som AAA tryckt på innan: benämningen av förarstödssystemen kan vara vilseledande och behöver blir mer enhetlig. 

Källor

[1] AAA. AAA Cautions Consumers: Don’t Buy the Hype. 2020-09 Länk

[2] Jeremiah Singer, James W. Jenness, AAA. Impact of Information on Consumer Understanding of a Partially Automated Driving System. 2020-09 Länk