CNH | OmAD Omvärldsanalys Automatiserad körning

Skrivet av Jonas Engström, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

I ett inledande skede i utvecklingen av autonoma maskiner i jordbruket kommer det antagligen handla om en avvägning för maskinägaren om tid för att programmera maskinen jämfört med att köra själv. Ju mer tekniken utvecklas desto mer av arbetet på gården kan utföras av en autonom maskin. Idag används olika typer av förarstöd som t ex autostyrning, som hjälper föraren att utnyttja redskapens hela bredd utan överlapp, eller möjlighet att programmera olika sekvenser så att t ex alla moment som behövs vid slutet av fältet kan aktiveras med en knapptryckning.

Större jordbruksmaskiner används mestadels på åkern och där finns stora möjligheter med autonom styrning. Eftersom det inte är avgränsat område är det dock än så länge samma juridiska hinder för användning som för vägtrafik. Idag går utvecklingen av konventionella maskiner för jordbruk mot ökad storlek för att slå ut förarkostnaden på högre produktivitet. Men stora maskiner är egentligen negativt för avkastningen på åkern, eftersom de leder till mer markpackning. Med autonoma maskiner kan maskinerna göras mindre och därmed minska detta problem.

Inom gården finns flera typer av autonoma maskiner på marknaden idag, däribland städ- och foderrobotar, samt mjölkrobotar.

Svårigheten med helt autonoma maskiner i jordbruket handlar om hur maskinen ska veta när arbetet är tillräckligt bra utfört, eller om t ex någon del av ett fält behöver harvas en gång till innan sådd. Men liknas en autonom maskin mer med en lågt utbildad förare, där lantbrukaren har koll på körningen ökar möjligheterna i närtid. Detta är också den inriktning som de autonoma jordbruksmaskiner som visas oftast har.

De flesta tillverkare av jordbruksmaskiner har något projekt kopplat till autonom styrning av maskiner, eftersom det är en teknik som tros ha stor inverkan på jordbruket. I dagsläget har dock mest prototyper för olika system visats upp, förutom några system som finns på marknaden.

Den autonoma jordbruksmaskin som finns på marknaden är Greenbot från holländska Precision Makers [1], bild 1 nedan. Det är en förhållandevis liten maskin (75 kW) som kan upprepa en tidigare gjord körsekvens, vilket passar bra för att t ex klippa gräs eller gödsla. Styrsystemet kan även sättas in i en konventionell traktor och genom traktorns CAN-buss spela in och spela upp en körsekvens. Bearbetning av ytan innanför ett geofence ska också vara möjligt. Även amerikanska företaget Autonomous Tractor Corporation har ett liknande system [2], samt ett eget koncept för autonom traktor kallat Spirit, bild 2 nedan.

I somras presenterade JTI, tillsammans med Lighthaus, Valtra, Atlas Copco, SSAB och Ålö en konceptstudie med en i huvudsak autonom maskin för lättare arbetsuppgifter i stad och i jordbruket kallad Jumbo Junior [3, 4], se bild 3.

Många universitet och lärosäten som håller på med jordbruksteknik har en liten robotplattform som de testar i fält och många av dessa är eldrivna. Om de inte är små är de i allmänhet drivna av en förbränningsmotor. Exempel eldrivna fältrobotar som utvecklats av företag är norska Adigo Tembo [8] (bild 4 nedan) eller Bosch Bonirob [9] (bild 5 nedan) som är en relativt liten eldriven autonom robot för jordbruksändamål med räckviddsförlängare.

Nyligen kom jordbruksmaskintillverkaren Fendt med en konceptstudie kallad Mars [5] där de förutspår en arme med små maskiner som är eldrivna och arbetar ihop i svärmar och där sammanfattas väl vad många förutspår: många små maskiner som kan arbeta dygnet runt, med liten markpackning och minskat beroende på en stor enhet som måste fungera. I studien ska varje planta följas från sådd till skörd, vilket kan ses som en extrem form av det man idag kallar platsanpassad odling eller precisionsodling, där man idag strävar efter att gå ifrån samma behandling av hela åkrar till delar av åkrar (bild 6).

Två andra konventionella tillverkare av jordbruksmaskiner är CaseIH [7] och New Holland [6] som presenterade sina studier samtidigt, men där den ena har hytten kvar (bild 7) och den andra är en vanlig traktor utan hytt (bild 8). Att de presenterades vid samma mässa kan ha att göra med att de ägs av samma koncern CNH.