För två veckor sedan hölls Transport Research Arena (TRA) 2018 som är en europeisk konferens. Den anordnas av European Commission och hålls vartannat år, den här gången i Wien, och drog till sig över 3500 besökare från näringslivet, akademin och politiken. Konferensen bjöd på över 100 olika sessioner och en utställning med över 90 deltagare. Årets tema var A digital era for transport – solutions for society, economy and environment.

Till ämnena som diskuterades på konferensen hörde elektromobilitet, automatiserade fordon, teknologier för en mer miljövänlig och effektiv utformning av sjö- och luftfartstransporter, multimodala transporter, teknologier som hjälper till att hantera det alltmer ökande transportbehovet av varor samt nya trafiksäkerhetslösningar.

I sitt öppningstal underströk EU-transportkommissionären Violeta Bulcs att allt arbete som görs inom transportsektorn bör utgå från människan: Tänk inte på bilar. Tänk inte på tåg eller vägar eller hamnar. Tänk på människor. Hon påpekade också att EU-projekt generellt sett är dåligt sammankopplade och att det är dåligt samarbete mellan projekten som gör att de inte levererar fullt. Det finns ett stort behov av mer samarbete och att bryta sig loss från silo-tankesättet. Vidare lyfte hon fram vikten av innovation – det räcker inte att forska och utveckla, vi måste bli bättre på innovation för att kunna uppnå ett hållbart transportsystem. Kopplat till detta nämnde hon vikten av automatiserade transporter och hur korridorer för automatiserade fordon mellan olika europeiska länder kommer att bidra till hållbarheten. Kommissionären Bulc påpekade också att det är nödvändigt för innovation att unga och kvinnor får ta mer plats – just nu är det bara 24% kvinnor inom transportsektorn. Hon avslutade med följande ord: Dream. Manifest. Deliver. 

I övrigt deltog jag på de sessioner som hade med automatiserade fordon att göra, och nedan följer en sammanfattning och mina reflektioner.

• Det var tre nyckelord eller utmaningar som var dominerande i diskussionerna: digitalisering, data, samarbete. Jag måste erkänna att det är oklart för mig varför digitaliseringen framställs som en ny utmaning – den har ju pågått i årtionden och i min värld är det bara grundtekniken och applikationerna som är nya.
• Ett annat återkommande ord var multimodalitet. Vi måste se till att vi bygger ett ekosystem som är sammanhängande i sig, annars kommer vi att hamna i enorma transportproblem. Vissa  påstod till och med att 2018 är året för multimodalitet.
• Är automatiserade bilar framtidens kollektivtrafik? En fråga som är svår att besvara, men den nuvarande utvecklingen tyder på att det kan vara fallet, i alla fall för tätbebyggda områden.
• Det är ingen hemlighet att mobility as a service (MaaS) är något som fått mycket uppmärksamhet världen över, speciellt kopplat till automatiserade fordon. Men är MaaS lösningen för framtiden eller kommer framtida generationer att behöva något annat?
• Vi har länge haft en ekonomi där människan kontrollerar all data och fattar viktiga beslut. I framtiden kommer vi ha en ekonomi där maskiner sköter detta. Vårt ansvar just nu är att se till att maskiner gör rättvisa och ansvarsfulla beslut.
• Förr eller senare kommer folk att behöva dela med sig personliga data för att få mobilitetstjänster som är skräddarsydda för deras behov. Exempelvis om någon har hörselproblem kan det vara bra att automatiserade fordon får sådan information för att anpassa tjänsten till dennes behov. Hur säkerställer vi att detta sker på ett säkert sätt? Ett förslag som kom från publiken var att inrätta en global organisation som reglerar data.
• Det är också dags för bevis-baserad policyutveckling, speciellt vad det gäller automatiserade och andra typer av nya transporter. Vi har fortfarande politiska diskussioner som är väldigt teoretiska och policyutvecklarna måste (våga) ta till sig bevis från verklig testning och basera sina diskussioner på detta.
• Politiska åtgärder är viktiga för att åstadkomma ett hållbart transportsystem. Politiker kan exempelvis ge förmåner som i sin tur leder till beteendemässiga förändringar.
• Tillit till automation togs upp av flera talare. En talare från flygindustrin påpekade att flygindustrin kommer mötas av stor pilotbrist, och att det finns behov av att ha pilotfria flygningar. För detta krävs det att tekniken är accepterad bland resenärer, och det är där som automatiserade vägfordon kan hjälpa till. Om resenärer accepterar att färdas i sådana fordon kommer de bli mer benägna att acceptera flygplan utan mänskliga piloter.
• Om 10 år kommer vi ha ett transportsystem som är exponentiellt olikt det transportsystemet som vi har, i alla fall enligt futuristen Gerd Leonhard som höll ett inspirationstal. Det kommer att leda till vi får nya ekosystem i flera industrier, och att det är slut på rutinsysslor eftersom dessa kan skötas av maskiner. Slutet för bilen så som vi känner till den idag är nära. Det är dock inte slutet för biltillverkare utan ett skifte, men det gäller för dem att kunna förstå förändringen och kunna hänga med i förändringen – business as usual är utdöende. Vi är inne på en s.k. hyper-connectivity transport som betyder autonom, on-demand, hållbar, intelligent, flytande. Det är dock viktigt att vi automatiserar vad som behöver automatiseras och inte allting – människan måste vara i centrum.