Förra veckan deltog jag på The Future of Transportation World Conference som hölls i Köln i Tyskland. Min uppskattning är att konferensen drog till sig runt 500 deltagare, och att de flesta var från industri och offentlig sektor. Den var uppdelad i 9 sessioner med fokusområden som spände över olika transportdomäner, från väg- till spår- och lufttransporter.

Det verkar som att alla dessa sessioner hade en gemensam nämnare: mobility. Alla pratade om det ur sitt eget perspektiv. Min generella slutsats är att alla domäner brottas med liknande problem – teknologin utvecklas snabbare än någonsin men utvecklingen av affärsmodeller, testmetoder och lagstiftning hänger inte riktigt med. Det finns gott om spännande idéer men hur dessa ska skalas upp är ingen självklarhet. Osäkerheten kring datasäkerheten gör inte saken enklare, frågan är om blockkedjor är vägen framåt?

Automatiserade väg- och flygfordon var ett populärt ämne. Här nedan följer några specifika reflektioner kring dessa.

• För att framtida mobilitetstjänster ska bli framgångsrika, behöver de kunna integreras med befintliga tjänster på ett bra sätt. Där är det viktigt att lokala och regionala myndigheter tar en vägledande roll. I annat fall finns det risk att utvecklingen blir enbart affärs- och teknologidriven. Dessutom skulle det kunna hända att automatiserade fordon tar över kollektivtrafikens roll, vilket skulle kunna bli skadligt för samhället långsiktigt.
• Det finns stor potential för multimodala mobilitetstjänster i stora städer i Mellanöstern och Nordafrika. Vissa av dem har redan börjat dela med sig data för att stödja utveckling av automatiserade och elektrifierade fordonsflottor.
• Just nu råder det hög osäkerhet kring automatiserade och uppkopplade fordon, samtidigt som utvecklingen sker i en snabb takt. Detta kräver starkt engagemang av neutrala och oberoende tredjepartsaktörer, t.ex. för att påskynda utvecklingen av nya standarder och föreskrifter.
• Vi behöver också fundera på hur den framtida fordonsbesiktningen bör se ut. Digitaliseringen påverkar inte bara inspektionsobjektet (dvs. fordonet) utan även själva inspektionsprocessen. Det är ganska givet att dagens besiktningsprocess behöver anpassas.

Min kollega Maria Schnurr pratade om Policy Labs som ett verktyg för snabbare policyutveckling, speciellt inom komplexa och snabbutvecklande områden som automatiserade fordon. Huvudsyftet är att engagera olika aktörer i processer kring policyutvecklingen och få dem att förstå varandras förutsättningar (som ofta är väldigt olika) och skapa en gemensam bild av situationen.

Själv pratade jag om hur dagens typgodkännandesystem kan handskas med högt och helt automatiserade fordon. Detta utifrån ett projekt som initierats av Transportstyrelsen. För att garantera säkerhet och stödja innovation behöver typgodkännandesystemet vidareutvecklas mot att reglera funktioner. Utmaningen ligger dock i att definiera ”lagom detaljerade” funktionella krav.

Hör av er om ni skulle vilja veta mer om någon av presentationerna.