Trafikanalys har genomfört en studie kring potentiella effekter av självkörande bilar och vilka möjligheter som finns att följa utvecklingen [1].

Studien baseras på tre underlagsstudier som finns tillgängliga här:

• Förstudie kring personbilflottans automatiseringsgrad (Viktoria Swedish ICT)
• Effekter av självstyrande bilar- litteraturstudie och probleminventering (Movea)
• Effekter av självstyrande bilar- kapacitetsanalys (Movea)

Movea har genomfört ett antal trafiksimuleringar för att undersöka hur en personbilsflotta med 100 procent självkörande fordon kan komma att påverka kapaciteten på motorvägar och stadstrafiken i Stockholm. Dessa simuleringar har genomförts med hjälp av Trafikverkets metod för kapacitetsberäkningar Calmar och mesosimuleringsprogramvaran CONTRAM.

Här är några resultat:

• Kapaciteten i en innerstadsmiljö kan fördubblas om alla fordon är självkörande.
• Genomströmningen på motorvägar kan öka med runt 70 procent om alla fordon är självkörande.
• En förutsättning för att riktigt stora kapacitetsvinster ska uppstå är att fordon bildar kolonner och att tidsluckorna mellan bilar minskar från dagens 1,5 sekunder till 0,1 sekund.

Man sammanfattar också några olika scenarior för utvecklingen av självkörande fordon (flera av dessa har vi skrivit om tidigare).

Trafikanalys rekommenderar i rapporten att myndigheterna intar en mer aktiv roll i utvecklingen, för att kunna styra utvecklingen i olika riktningar och därmed också påverka vilka konsekvenser utvecklingen får.

Vår egen rapport om hur man kan statistiskt följa utvecklingen av personbilsflottans automatiseringsgrad visar på komplexiteten i att klassificera fordonen men rekommenderar ändå att Sverige väljer samma klassificeringssätt som görs internationellt, t.ex. SAEs.

Källor

[1] Trafikanalys. Självkörande bilar – utveckling och möjliga effekter. 2015-03-31 Länk