I en omfattande rapport (220 sidor!) från MIT kan man nu läsa om deras syn på framtidens mobilitet [1]. Det som presenteras och diskuteras i rapporten innefattar dagens utmaningar tillsammans med en prognos för framtiden avseende flera olika frågeställningar.

Rapporten behandlar frågor som hur klimatpolitiken kommer att påverka bränslepriser, hur statistik kring fordonsägande kommer att se ut i framtiden samt framtidens infrastruktur i storstäder i förhållande till autonoma fordon.

I rapporten presenteras en modell kring målet om att begränsa globala uppvärmningen till 2°C och hur det kan gå till. 

Framtidsvisionerna i relation till fordonsautomation tas upp med analyser kring några specifika punkter:

• Förordningar som omfattar sensorkrav, pålitlighetskrav m.m. behöver komma på plats innan autonoma fordon kan användas som en möjlig form av mobilitet.
• Allmänhetens attityder, som i dagsläget prognostiseras vara mest positiv från enbart några få målgrupper.
• Mobilitettjänster, där billiga dörr-till-dörr mobilitetstjänster kommer att leda till högre energiförbrukning. 
• Behovet av fjärroperatörer, där det endast blir ekonomiskt lönsamt om en operatör kan övervaka flera automatiserade fordon samtidigt.
• Trängsel som resultat av ökad fordonsautomation. Det här erkänns vara diskutabelt i och med att även kollektivtrafik kan automatiseras, och den mest lovande lösningen uttrycks vara kollektivtrafik som står för de storskaliga transporterna. 

Egen kommentar

Fjärroperatörer som övervakar flera fordon, trots att det blir mer ekonomiskt lönsamt, kan bli en större utmaning från ett human factors perspektiv. Frågan är om fjärroperatörer behöver en övervakare, en ”säkerhetsoperatör”?

Källor

[1] MIT Energy Initiative. 2019. Insights into Future Mobility. Cambridge, MA: MIT Energy Initiative Länk