2016 har bjudit på en hel del överraskningar – inte bara inom politiken utan även inom automatiserade transporter. Som vanligt lämnar vi politiken åt sidan och fokuserar på det viktiga.

2016 har dominerats av nya samarbeten och stora investeringar. Det har också dominerats av artificiell intelligens, som möjliggörare för automatiserad körning. Diverse mobilitetstjänster har framhävts som aldrig förr, inte bara av nya aktörer men också av traditionella fordonstillverkare. Under året har vi också fått skåda några negativa händelser, bland annat dödsolyckor som tros ha inträffat när automationen var påslagen. Mer om detta och mycket annat följer nedan.

Nya samarbeten och separationer. Under 2016 har vi fått skåda en rad otippade och tippade samarbeten mellan traditionella och nya aktörer. Några få att nämna är: Fiat Chrysler och Google, Autoliv och Volvo Cars, Uber och Volvo Cars, BMW, Intel och Mobileye, Local Motors, IBM och Intel, Yandex, Kamaz, Daimler och NAMI, samt Ford och Civil Maps. Vi ska dock inte glömma att vi också fått vittna några separationer. Bland de mest omtalade är teknikföretaget Baidu och BMW samt Tesla och Mobileye. Den först nämnda har förklarats av att företagen haft strategiska meningsskiljaktigheter avseende utvecklingens riktning, vilket är inte direkt förvånande med tanke på de olika bakgrunder som dessa två företag har. Utöver samarbeten har vissa aktörer valt att köpa upp andra aktörer som är på ett eller annat sätt viktiga för deras verksamhet. Bland de mest uppmärksammade uppköpen hittar vi Otto som blivit uppköpta av Uber samt Cruise Automation som blivit uppköpta av General Motors. Uber har också gjort ett annat intressant uppköp av Geometric Intelligence som väntas fylla gapet kring företagets AI-behov.

Nykomlingar. Under året har några nya aktörer tillkommit. Otto som fokuserar på eftermarknadslösningar för lastbilar är ett av dem. Andra exempel inkluderar Nauto som ämnar utveckla eftermarknadssystem som stödjer förare i daglig körning samt Volvo Cars och Autoliv gemensamma satsning på mjukvaruutveckling. Googles Waymo är också en nykomling som presenterades för allmänheten för några veckor sedan och vars uppgift blir att kommersialisera Googles tekniska lösningar inom området automatiserad körning.

Sensorutveckling högt på tapeten. Flera aktörer har antingen köpt upp eller investerat i sensorföretag vilket tyder på att det återstår en hel del utveckling på den fronten. Ford och Baidu har exempelvis investerat i sensorföretaget Velodyne i hopp om att kunna ta fram mer pålitlig lidar, medan Renault samarbetar med kameraföretaget Chronocam med målet att utveckla bio-inspirerad kameradetektering. Mobileye och komponenttillverkaren STMicroelectronics utvecklar sensor och datorsystem som är avsedd för helt automatiserad körning. Continental har köpt upp Hi-Res 3D Flash LIDAR vars sensorteknik möjliggör både maskinellt seende och kartläggning av omgivningen i realtid.

V2X får ett nytt liv. Nyligen publicerade EU-kommissionen en ny strategi om kooperativ ITS och därigenom blåste nytt liv i kooperativ, uppkopplad och automatiserad mobilitet. Kina har också publicerat en lovande roadmap. Även i USA har man tagit ett stort kliv framåt genom att föreslå en ny lag som kräver att alla nyproducerade lätta fordon utrustas med teknik för trådlöskommunikation. En som valt att inte vänta på att nya lagar ska träda i kraft är Audi som med start 2017 planerar att möjliggöra för utvalda bilmodeller att kommunicera med trafikljus via cellulära nätverk i vissa amerikanska städer. Volvo Cars och Ericsson har också lanserat en kommunikationslösning i 90-serien som kan skicka och ta emot varningar om halka och andra faror på vägen.

Digitala kartor. Noggranna 3D kartor har visat sig vara en nyckelingrediens för automatiserad körning och flera aktörer har gjort stora investeringar. För att hantera utmaningen har exempelvis ett flertal japanska företag gått samman och bildat ett företag som ska ta fram kartor över japanska vägar. Ford har valt att investera i startuppföretaget Civil Maps. Uber har dock valt att gå sin egen väg och utlovat att ta fram kartor som behövs för deras verksamhet med taxitjänster och liknande.

Eftermarknadslösningar. Lösningar som möjliggör automatiserad körning på redan existerande fordon har fått en hel del uppmärksamhet. Bland annat har Ottos lösning för konvojkörning med lastbilar blivit uppmärksammad, inte minst i samband med ölleveransen som gjordes i höstas för att demonstrera visionen om ”Uber för gods”. Peloton, som också satsar på eftermarknadslösningar för konvojkörning av lastbilar, har inlett ett stort samarbetsprojekt med flera aktörer. Ett annat företag som blivit omtalat för dess eftermarknadslösning är Comma.ai som hade utlovat lansering av produkten nu i dagarna. Dessvärre gick det inte som planerat och företaget valde att lägga ner utvecklingen på grund av striden med myndigheterna.

AI och dess magiska krafter. Fordonsystem baserade på artificiell intelligens (AI) är relativt sällsynta idag. På grund av den växande komplexiteten och spridningen av infotainmentsystem och automatiserad körning kommer det dock att uppstå ett alltmer växande behov av hårdvaru- och mjukvarulösningar som stödjer AI, och under 2016 har vikten av detta framhävts kraftigt. Flera aktörer har nämligen gjort stora investeringar inom området däribland Toyota som inlett samarbete med tre stora amerikanska universitet. Uber har nyligen köpt upp företag som specialiserat sig på artificiell intelligens. DENSO Corporation och Toshiba Corporation har inlett ett samarbete som går ut på att gemensamt vidareutveckla en teknik bildigenkänning med hjälp av artificiell intelligens. NVIDIA och TomTom har annonserat att de tillsammans kommer att utveckla artificiell intelligens för ett molnbaserat kartsystem.

Interaktion i och utanför fordonen. Svårigheten med delad kontroll mellan förare och fordonet har diskuterats i många år. Detta till trots är det många aktörer som tror på stegvis introduktion av automation där delad kontroll behövs. Ford har dock valt att gå en annan väg och satsa på fordon utan någon ratt, gas- och bromspedal just på grund av svårigheten att hantera överlämning till en mänsklig förare. Interaktion mellan automatiserade fordon och andra trafikanter i deras omgivning har också lyfts fram bland annat av den amerikanska säkerhetsorganisationen i deras policy om automatiserad körning.

Mobilitetstjänster för människor och gods. Under tidigare år har teknisk utveckling och testning varit mest i fokus, medan mobilitetstjänster baserade på automatiserad körning har diskuterats mest i teori. Men i år har flera aktörer påbörjat testning av sådana tjänster, en trend som troligtvis blir ännu mer intensiv under det kommande året. Fler och fler traditionella aktörer har börjat gå över till att bli mobilitetsleverantörer istället för enbart fordons- eller tekniktillverkare, något som inte ens fanns på tapeten för bara något år sedan. Så sent som förra veckan blev det känt att Delphi planerar att lansera egna mobilitetstjänster. Även BMW kommer att börja testa en liknande tjänst. Tesla är också med i spelet. Volvo Cars har också kommit ett steg närmare mobilitetstjänster genom att inleda ett samarbete med Uber, men Ford och General Motors tillhör nog fordonstillverkarna som investerat mest i sådana tjänster. Vi har äntligen fått veta lite mer om hur Google ämnar nyttja sina fordon: det blir mobilitetstjänster och för att snabba på den processen har företaget avknoppat ett nytt företag, Waymo. Bland andra nya aktörer som uppmärksammats är EasyMile, Navya och Local Motors som demonstrerat sina minibussar världen över, från Frankrike till Australien, USA, Singapore och Saudiarabien. Något annat som är nytt för i år att man börjat prata mer och mer om demonstrationer av mobilitetstjänster för varor. I somras köpte Uber upp Otto och strax därefter var det dags för en demonstration i USA.

Samhällsaspekter. Generellt sett har utvecklingen av automatiserade transporter hittills drivits fram av fordonstillverkare och teknikföretag, men under 2016 har flera städer blivit värd för demonstrationer och börjat tänka mer aktivt på hur den snabba teknikutvecklingen behöver återspeglas i stadsplaneringen.

Automationens mörka sida. Under 2016 har det inträffat ett tiotal olyckor med automatiserade fordon. Bland de mest omtalade är dödsfallsolyckan som inträffade i början av sommaren där en Tesla Model S med aktiverad AutoPilot körde rätt in i en lastbils-trailer. Det uppstod starka reaktioner kring denna vilket visar på att omvärlden har stora förväntningar på automationen och är mycket mindre förlåtande mot den än mot mänskliga förare. Det visar också på vikten av att göra rätt – från att ha robust hård- och mjukvara till att säkerställa säker interaktion och ha en tydlig marknadsföring.

Regler. Under året har fler och fler länder intensifierat sitt arbete vad det gäller lagar och regler för automatiserad körning. Det handlar framförallt om att möjliggöra testning av automatiserade fordon, men i vissa länder pågår det diskussioner om vad som krävs för att kunna kommersialisera sådana fordon. I Sverige har ett lagförslag lagts fram angående just testning, och en utredning pågår gällande kommersialiseringen. En viktig milstolpe uppnåddes i slutet av sommaren när USA tog fram en nationell policy som framförallt går ut på att fordonstillverkarna bör bevisa för säkerhetsorganisationen NHTSA att deras fordon är säkra på alla sätt och vis innan de får framföras på allmänna vägar. Som en följd av denna policy har vi också fått skåda en tvist mellan NHTSA och startuppföretaget Comma.ai som ansåg att det är för krångligt och innovationsdämpande att bevisa säkerhet av deras produkt, och valde att avbryta sin planerade produktlansering. Just nu pågår det en liknande diskussion mellan myndigheterna i Kalifornien och Uber som ansåg att deras fordon borde få testas på allmänna vägar i delstaten utan att ansöka om tillstånd. Dessa och liknande diskussioner bevisar att gränsen mellan reglering och innovation är hårfin och bör beaktas med stor försiktighet.

Gemensam klassificering? Sist men inte mist kan vi konstatera att vi verkar vara på väg mot en gemensam skala för klassificering av olika automationsgrader. I den nya amerikanska policyn dumpade NHTSA sin egna klassificering och valde att anamma klassificeringsskalan utvecklad av Society of Automotive Engineers (SAE). Den lär inte bli saknad.